Mormor gråter

Förra veckan berättade Jerka för mig att det precis varit internationella bokbytardagen.
Då gav jag henne en bok, för att fira, om än i efterhand, men iaf. Det gäller ju att passa på.

Två dagar senare kom hon hit å drack kaffe och överlämnade mig ett välläst exemplar av Jonas Gardells Mormor gråter. Lite gulnad och vikt, som favoritböcker blir.
Och nu gav hon den till mig. Boken som hon tyckt så mycket om. Den, som hon sa, följt henne genom hela de sena tonåren.

Är det inte nåt väldigt fint i att ge bort något sånt?
Rörande.